..

Släpp inte taget om mig.
Jag glider ur din famn.
Håll hårt i mig,
låt mig inte försvinna.

Jag vet att du är rädd.
Det är jag också.
Så in i helvete.
Men jag har slutat känna efter,
då alla känslor är lika iskalla att röra vid.

Lägg din hand på min handled.
Känn pulsen slå.
Lägg den andra på mitt bröst.
Hör du hjärtat banka.

Prata med mig.
Viska i mitt öra.
Våga bara finnas hos mig.
Jag behöver dig här.

Din närvaro gör mig lugn.
Jag kan andas igen.
Du vågar inte röra vid mig,
ge mig en kram eller hålla om mig.
Är du rädd för att jag ska gå sönder?
Få sprickor längst med ryggraden?
Jag är ledsen,
jag vill så gärna men kan inte själv.
Men det är vad jag behöver allra mest just nu.

Du kanske inte vågar se mig i ögonen längre.
Är du rädd för vad du kan tänkas se?
Vem av oss du kommer möta,
vem av oss som ser tillbaka,
möter din blick?
Jag ber dig.
Våga se mig i ögonen.
Våga möta oss båda.
Samtidigt eller en i taget.
Om du ser mig i ögonen
så kommer du se
att jag finns där.
Snälla, var inte rädd.

Sakta men säkert så känner jag smaken.
Sötman mot mina läppar.
Smaken av min egen kyss
som jag nyss placerade på din kind.
Du är verklig,
du finns,
du är så varm,
så full av liv.

I samma stund som min beröring fjäderlätt känns
mot din hud, så hör jag ett avlägset men ändå alltför nära skrik.
Och en kall hand tar ett grepp om mitt hjärta.
Jag plockar undan hennes hand, känner hennes fasa.
Men det gör inget.
Låt henne skrika och slå.
Låt henne riva och sparka.
Hata och förnedra.
Jag är inte död än.
Jag lever fortfarande.

Kommentarer









Kom ihåg mig?

Trackback

Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus