hantera ångest.
1. Skaffa dig kunskap
Låna böcker och läs om ångest på internet. Ångest är en del av livet och beror på både psykologiska och biologiska förutsättningar. Det är bra att känna till.
2. Respektera dina känslor och reflektera över dem.
Tänk efter och försök att analysera om det har hänt något speciellt i ditt liv som kan förklara varför du känner ångest. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv, men försök ändå att lyssna på dem och försöka förstå varför de kommer.
3. Berätta om din ångest.
Försök att sätta ord på dina känslor. Det är bra om du kan berätta om din ångest för någon du känner att du kan lita på som t.ex. en vän, skolkurator, tjejjour eller någon annan vuxen. Dölj inte din ångest, den är inget att skämmas för!
4. Undvik negativ stress
Försök att hålla dig undan från situationer som leder till mycket stress. Får du ner stressnivån kan ångesten minska också. Men även om det är viktigt att undvika för mycket stress är det också viktigt att inte undvika vardagliga saker som att gå till skolan, arbetet, träna och handla. Försök att fortsätta göra allt det du brukar göra även om det kan ta emot ibland. Om du isolerar dig kan det bli svårare att komma tillbaka till vardagen och gamla vanor senare.
5. Rör på dig
Promenera eller hitta på något annat som du tycker är roligt, gärna med en kompis. Det gör att ångesten lättar.
6. Undvik alkohol
Många använder alkohol för att försöka bli av med ångesten för en stund, men den kommer tillbaka. Ofta värre än den var innan du drack.
7. Försök att sova ordentligt
Ångesten kan ofta göra att du sover sämre men om du lyckas sova leder det gärna till du mår bättre och att ångesten minskar.
8. Dra ner på koffein och nikotin
Om du dricker för mycket kaffe, coca cola eller andra koffeinrika livsmedel eller om du röker kan det i sig göra att du får sömnsvårigheter och ångest.
Hjälp och stöd
Vänd dig till din husläkare på vårdcentralen om du tror att du har blivit deprimerad. Om du inte vill gå dit kan du prata med en kurator, skolsköterska eller någon annan vuxen som du litar på. Om depressionen blir värre och du får självmordstankar är det viktigt att du omedelbart söker hjälp. Din skolsköterska kan slussa dig vidare till någon som verkligen kan hjälpa dig. Känner du att du inte har någon i din närhet du kan lita på så finns det hjälporganisationer du kan ringa till anonymt, t.ex. oss tjejjourer eller BRIS (0200-230 230).
Vill du skada dig själv?
Om du känner en impuls att skära dig själv eller skada dig själv på något annat sätt, försök att göra något helt annat och avleda uppmärksamheten. Gå ut ur rummet du är i, gå ut och gå, ring till en kompis och gå ut på stan, titta på en film du blir glad av, försök att hitta något som hjälper för dig. Lyckas du avleda en impuls så belöna dig själv!
Försök att hitta gemensamma nämnare mellan olika tillfällen då du känner att du vill skada dig själv. Är du trött? Stressad? Har du det bråkigt omkring dig? Är du uttråkad? Törstig? Om du hittar det som leder till att du vill skada dig själv kan det vara lättare att förebygga. En av de viktigaste sakerna är att bekräfta för sig själv att det man känner är helt okej. Håll kvar den känslan tills den klingar av och försök att inte skada dig själv för att få bort den. Det är att ta sig själv på allvar.
Författare: Tjejjouren Engla, Ängelholm
Tips vid ångest
För att hantera ångest kan du här få några tips, för dig själv, anhörig eller vän. Det finns möjlighet att med egen insats göra något väsentligt åt sin eller andras livssituation.
Det är lätt att ge tips, svårare att använda sig av dem. För att hantera ångest behöver du lära olika strategier. Inlärning kräver övning och det är lätt att ge upp. Å andra sidan står du inför möjligheten att med egen insats göra något väsentligt åt din livssituation. Men räkna också med bakslag - vissa dagar känns det svårare än andra. Tänk på vad du skulle säga till någon annan som stod inför en svår utmaning!
Innan du läser vidare är det viktigt att känna till att inget av tipsen syftar till att ta bort ångesten fullständigt. Ångest är nämligen livsviktigt! Människor som föds utan förmåga att uppleva ångest eller som förlorar förmågan genom exempelvis förvärvad hjärnskada utsätter sig ofta för oerhörda risker. Det här kan vara bra att känna till, särskilt med tanke på att ångestproblematik ofta vidmakthålls av att man utvecklar en rädsla för själva ångestkänslan.
Tips 1 : Graderad övning
Ångest är fruktansvärt obehagligt så du gör allt för att undvika den. Det finns ju ingen uppenbar nytta med symtomen på ångest och du kanske har utvecklat en rädsla för vad de innebär! När du börjar undvika områden i livet där rädslan är överdriven så slipper du obehaget, men förlorar livsutrymme.
Graderad övning handlar om att vinna tillbaka detta utrymme genom att närma sig det som väcker obehag och stanna kvar tills reaktionen lägger sig. Precis tvärtemot det du känner för att göra! En stor skillnad mot hur det brukar se ut i vanliga fall är dock att i graderad övning sker det planerat.
Lista ner alla situationer som väcker obehag och ordna dem i en ångesthierarki (0-100). 0 = ingen, 25 = mild, 50 = måttlig, 75 = stark, 100 = extrem.
Plocka en situation som väcker mild till måttlig ångest och planera hur du kan öva dig på denna. Var kreativ! Nyckelord för framgångsrik övning är: graderad - moment som kan ökas och minskas i svårighetsgrad, upprepad - att kunna göra samma moment flera gånger, förlängd - att kunna hålla på tillräckligt lång tid tills den överdrivna rädslan har minskat.
Öva! Ta nästa steg i hierarkin när du klarar av att möta de situationer du har listat ner på steget innan. Det kan underlätta att öva tillsammans med någon. Var överens om vad ni ska göra - du får inte tvingas till något eller utsättas för några överraskningar.
Tips 2 : Distraktion
När du har ångest är det lätt att bli öuppslukad av sig självö. Obehaget i kroppen är väldigt närvarande. Katastrofala tankar, tolkningar och bilder börjar snurra i huvudet. Ångesten hålls därmed på en hög nivå eller ökar. Ett sätt att hantera detta är att distrahera sig - att bryta fokuseringen ett tag på det som väcker obehag. Denna strategi bör därför inte användas samtidigt om man medvetet närmar sig ångestväckande situationer som i graderad övning.
Vilken typ av distraktionsteknik som passar beror på person och situation, det viktiga är att det tar så mycket uppmärksamhet i anspråk att det konkurrerar ut den negativa fokuseringen. Bli dock inte orolig om lite obehag gör sig påmint - styr bara uppmärksamheten tillbaka till ditt distraktionsobjekt. Exempel på distraktion där listorna kan göras oändliga är:
Fokusera på omgivningen
Ta vara på alla intryck som erbjuds omkring dig här och nu. Bland människor kan du exempelvis koncentrera dig på vad de talar om, hur de ser ut, hur gamla de är, fundera över deras yrke/hobby. Du kan fokusera på själva platsen där du befinner dig, dess färger, föremål, ytor, dofter, ljud.
Mentala övningar
Räkna baklänges, repetera multiplikationstabellen, komma på så många ord som möjligt som börjar på en bokstav, räkna får eller lösa korsord. Beskriva i fantasin trevliga minnen eller fundera över vad du skulle göra om du vann en stor summa pengar.
Fysisk aktivitet
Engagera dig i fysisk aktivitet som tar din uppmärksamhet i anspråk. Tvätta bilen, dammsug, spela bandy, gå på gymping, rensa takrännor från löv.
Från Depressionslinjen
Vi reagerar olika
En människas ångest är individuell. Förutom att ångesten påverkar hur du mår psykiskt tar den sig ofta kroppsliga uttryck. Vanliga tecken är:
hjärtklappning
svettningar
klump i halsen
muntorrhet
spända muskler
domningar
stickningar
illamående
yrsel
andnöd.
Livsviktigt alarmsystem i kroppen
Ångest och rädsla är en del av ett livsviktigt alarmsystem som finns hos alla människor. Systemet behövs för att du ska reagera vid hot eller fara. Då aktiveras flera försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och adrenalin släpps ut i blodet.
Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet, den del av nervsystemet som inte går att kontrollera med viljan. Efter en stund kommer alarmreaktionen klinga av och den akuta ångestreaktionen går över. Vid en del ångestsjukdomar är alarmsystemet överkänsligt och sätts igång utan att det finns ett hot eller en fara. Den här överkänsligheten kan behandlas med särskilda psykologiska metoder och/eller medicinering.
Ångestsjukdomar
När det handlar om ångest som hindrar det dagliga livet så kan man tala om att det är en sjukdom. Det finns flera olika ångestsjukdomar. Specifik fobi handlar om en stark rädsla för något särskilt, till exempel ormar. Paniksyndrom innehåller plötsliga ångestattacker. Social fobi är en sjukdom där det finns en stor rädsla för att stå i centrum för andras uppmärksamhet och att göra bort sig. Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av ständig oro. Posttraumatiskt stressyndrom kan vara följden av svåra livshändelser. Tvångsyndrom innehåller obehagliga tvångstankar och tvångshandlingar.
Egenvård
Beroende på hur stark din ångest är kan du skaffa dig redskap att hantera den. Vet du att du lider av ångest och har sökt hjälp tidigare behöver du inte alltid söka dig till sjukvården.
Skaffa dig kunskap
Läs till exempel om olika ångesttillstånd här på Vårdguiden.se. Ångest är en del av livet. Den varierar beroende på våra olika biologiska och psykologiska förutsättningar.
Respektera och reflektera över dina känslor. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv. Långt ifrån all ångest kan förklaras av livsstil och påfrestningar i livet, men försök ändå att analysera om det har hänt något i ditt liv som förklarar dina känslor av ångest.
Berätta om din ångest. Försök att sätt ord på dina känslor. Det är bra att berätta om ångesten för någon som du har förtroende för, till exempel en nära anhörig eller vän. Du ska inte dölja din ångest och absolut inte skämmas över den.
Undvik negativ stress
Negativ stress kan vara påfrestningar i en relation, ensamhet eller arbetet. Det kännetecknas ofta av vanmakt och olust. Ökad stress kan ge mer ångest. Du kan, så gott det går, försöka att undvika negativ stress. Får du ner stressnivån kan även ångesten minska. Det är viktigt att du inte håller dig borta från vardagliga aktiviteter som att arbeta, handla och träna, även om det kan ta emot. Risken är att du annars isolerar dig och får allt svårare ångest när du försöker återgå till normala vanor.
Sov ordentligt
Det är viktigt med sömn. Man får ofta sämre sömn av ångest, men om du lyckas sova ordentligt minskar den ofta. Du kan eventuellt ta hjälp av receptfria rogivande tabletter från apoteket.
Öva dig på att slappna av
Genom att träna avslappning kan du lära dig att bättre kontrollera ångesten och dämpa kroppsliga tecken som muskelspänning och huvudvärk. På apoteket kan du köpa CD-skivor med avslappningsövningar.
Rör på dig
Promenera eller hitta ett annat sätt att aktivera dig, gärna tillsammans med en god vän. Det gör att ångesten lättar.
Undvik alkohol
Många använder alkohol, det kan ge tillfällig lindring. Men ångesten kommer tillbaka, ofta värre än tidigare.
Dra ner på koffein och nikotin. Mycket kaffe och cigaretter (eller andra former av nikotin) kan i sig ge ångestsymtom och sömnsvårigheter.
Fråga om råd
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Hitta frågor och svar kan du leta upp din fråga eller ställa en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
Sök vård
Om råden under Egenvård inte räcker och du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Har du akut behov av vård ska du söka psykiatrisk akutvård.
Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
För dig som vill veta mer – regionalt vårdprogram Ångestsyndrom
Du som vill läsa mer om ångestsjukdomar och hur man inom Stockholms läns landsting arbetar med utredning, diagnos och behandling, kan ta del av det regionala vårdprogrammet Ångestsyndrom.
Från Vårdguiden
Låna böcker och läs om ångest på internet. Ångest är en del av livet och beror på både psykologiska och biologiska förutsättningar. Det är bra att känna till.
2. Respektera dina känslor och reflektera över dem.
Tänk efter och försök att analysera om det har hänt något speciellt i ditt liv som kan förklara varför du känner ångest. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv, men försök ändå att lyssna på dem och försöka förstå varför de kommer.
3. Berätta om din ångest.
Försök att sätta ord på dina känslor. Det är bra om du kan berätta om din ångest för någon du känner att du kan lita på som t.ex. en vän, skolkurator, tjejjour eller någon annan vuxen. Dölj inte din ångest, den är inget att skämmas för!
4. Undvik negativ stress
Försök att hålla dig undan från situationer som leder till mycket stress. Får du ner stressnivån kan ångesten minska också. Men även om det är viktigt att undvika för mycket stress är det också viktigt att inte undvika vardagliga saker som att gå till skolan, arbetet, träna och handla. Försök att fortsätta göra allt det du brukar göra även om det kan ta emot ibland. Om du isolerar dig kan det bli svårare att komma tillbaka till vardagen och gamla vanor senare.
5. Rör på dig
Promenera eller hitta på något annat som du tycker är roligt, gärna med en kompis. Det gör att ångesten lättar.
6. Undvik alkohol
Många använder alkohol för att försöka bli av med ångesten för en stund, men den kommer tillbaka. Ofta värre än den var innan du drack.
7. Försök att sova ordentligt
Ångesten kan ofta göra att du sover sämre men om du lyckas sova leder det gärna till du mår bättre och att ångesten minskar.
8. Dra ner på koffein och nikotin
Om du dricker för mycket kaffe, coca cola eller andra koffeinrika livsmedel eller om du röker kan det i sig göra att du får sömnsvårigheter och ångest.
Hjälp och stöd
Vänd dig till din husläkare på vårdcentralen om du tror att du har blivit deprimerad. Om du inte vill gå dit kan du prata med en kurator, skolsköterska eller någon annan vuxen som du litar på. Om depressionen blir värre och du får självmordstankar är det viktigt att du omedelbart söker hjälp. Din skolsköterska kan slussa dig vidare till någon som verkligen kan hjälpa dig. Känner du att du inte har någon i din närhet du kan lita på så finns det hjälporganisationer du kan ringa till anonymt, t.ex. oss tjejjourer eller BRIS (0200-230 230).
Vill du skada dig själv?
Om du känner en impuls att skära dig själv eller skada dig själv på något annat sätt, försök att göra något helt annat och avleda uppmärksamheten. Gå ut ur rummet du är i, gå ut och gå, ring till en kompis och gå ut på stan, titta på en film du blir glad av, försök att hitta något som hjälper för dig. Lyckas du avleda en impuls så belöna dig själv!
Försök att hitta gemensamma nämnare mellan olika tillfällen då du känner att du vill skada dig själv. Är du trött? Stressad? Har du det bråkigt omkring dig? Är du uttråkad? Törstig? Om du hittar det som leder till att du vill skada dig själv kan det vara lättare att förebygga. En av de viktigaste sakerna är att bekräfta för sig själv att det man känner är helt okej. Håll kvar den känslan tills den klingar av och försök att inte skada dig själv för att få bort den. Det är att ta sig själv på allvar.
Författare: Tjejjouren Engla, Ängelholm
Tips vid ångest
För att hantera ångest kan du här få några tips, för dig själv, anhörig eller vän. Det finns möjlighet att med egen insats göra något väsentligt åt sin eller andras livssituation.
Det är lätt att ge tips, svårare att använda sig av dem. För att hantera ångest behöver du lära olika strategier. Inlärning kräver övning och det är lätt att ge upp. Å andra sidan står du inför möjligheten att med egen insats göra något väsentligt åt din livssituation. Men räkna också med bakslag - vissa dagar känns det svårare än andra. Tänk på vad du skulle säga till någon annan som stod inför en svår utmaning!
Innan du läser vidare är det viktigt att känna till att inget av tipsen syftar till att ta bort ångesten fullständigt. Ångest är nämligen livsviktigt! Människor som föds utan förmåga att uppleva ångest eller som förlorar förmågan genom exempelvis förvärvad hjärnskada utsätter sig ofta för oerhörda risker. Det här kan vara bra att känna till, särskilt med tanke på att ångestproblematik ofta vidmakthålls av att man utvecklar en rädsla för själva ångestkänslan.
Tips 1 : Graderad övning
Ångest är fruktansvärt obehagligt så du gör allt för att undvika den. Det finns ju ingen uppenbar nytta med symtomen på ångest och du kanske har utvecklat en rädsla för vad de innebär! När du börjar undvika områden i livet där rädslan är överdriven så slipper du obehaget, men förlorar livsutrymme.
Graderad övning handlar om att vinna tillbaka detta utrymme genom att närma sig det som väcker obehag och stanna kvar tills reaktionen lägger sig. Precis tvärtemot det du känner för att göra! En stor skillnad mot hur det brukar se ut i vanliga fall är dock att i graderad övning sker det planerat.
Lista ner alla situationer som väcker obehag och ordna dem i en ångesthierarki (0-100). 0 = ingen, 25 = mild, 50 = måttlig, 75 = stark, 100 = extrem.
Plocka en situation som väcker mild till måttlig ångest och planera hur du kan öva dig på denna. Var kreativ! Nyckelord för framgångsrik övning är: graderad - moment som kan ökas och minskas i svårighetsgrad, upprepad - att kunna göra samma moment flera gånger, förlängd - att kunna hålla på tillräckligt lång tid tills den överdrivna rädslan har minskat.
Öva! Ta nästa steg i hierarkin när du klarar av att möta de situationer du har listat ner på steget innan. Det kan underlätta att öva tillsammans med någon. Var överens om vad ni ska göra - du får inte tvingas till något eller utsättas för några överraskningar.
Tips 2 : Distraktion
När du har ångest är det lätt att bli öuppslukad av sig självö. Obehaget i kroppen är väldigt närvarande. Katastrofala tankar, tolkningar och bilder börjar snurra i huvudet. Ångesten hålls därmed på en hög nivå eller ökar. Ett sätt att hantera detta är att distrahera sig - att bryta fokuseringen ett tag på det som väcker obehag. Denna strategi bör därför inte användas samtidigt om man medvetet närmar sig ångestväckande situationer som i graderad övning.
Vilken typ av distraktionsteknik som passar beror på person och situation, det viktiga är att det tar så mycket uppmärksamhet i anspråk att det konkurrerar ut den negativa fokuseringen. Bli dock inte orolig om lite obehag gör sig påmint - styr bara uppmärksamheten tillbaka till ditt distraktionsobjekt. Exempel på distraktion där listorna kan göras oändliga är:
Fokusera på omgivningen
Ta vara på alla intryck som erbjuds omkring dig här och nu. Bland människor kan du exempelvis koncentrera dig på vad de talar om, hur de ser ut, hur gamla de är, fundera över deras yrke/hobby. Du kan fokusera på själva platsen där du befinner dig, dess färger, föremål, ytor, dofter, ljud.
Mentala övningar
Räkna baklänges, repetera multiplikationstabellen, komma på så många ord som möjligt som börjar på en bokstav, räkna får eller lösa korsord. Beskriva i fantasin trevliga minnen eller fundera över vad du skulle göra om du vann en stor summa pengar.
Fysisk aktivitet
Engagera dig i fysisk aktivitet som tar din uppmärksamhet i anspråk. Tvätta bilen, dammsug, spela bandy, gå på gymping, rensa takrännor från löv.
Från Depressionslinjen
Vi reagerar olika
En människas ångest är individuell. Förutom att ångesten påverkar hur du mår psykiskt tar den sig ofta kroppsliga uttryck. Vanliga tecken är:
hjärtklappning
svettningar
klump i halsen
muntorrhet
spända muskler
domningar
stickningar
illamående
yrsel
andnöd.
Livsviktigt alarmsystem i kroppen
Ångest och rädsla är en del av ett livsviktigt alarmsystem som finns hos alla människor. Systemet behövs för att du ska reagera vid hot eller fara. Då aktiveras flera försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och adrenalin släpps ut i blodet.
Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet, den del av nervsystemet som inte går att kontrollera med viljan. Efter en stund kommer alarmreaktionen klinga av och den akuta ångestreaktionen går över. Vid en del ångestsjukdomar är alarmsystemet överkänsligt och sätts igång utan att det finns ett hot eller en fara. Den här överkänsligheten kan behandlas med särskilda psykologiska metoder och/eller medicinering.
Ångestsjukdomar
När det handlar om ångest som hindrar det dagliga livet så kan man tala om att det är en sjukdom. Det finns flera olika ångestsjukdomar. Specifik fobi handlar om en stark rädsla för något särskilt, till exempel ormar. Paniksyndrom innehåller plötsliga ångestattacker. Social fobi är en sjukdom där det finns en stor rädsla för att stå i centrum för andras uppmärksamhet och att göra bort sig. Generaliserat ångestsyndrom kännetecknas av ständig oro. Posttraumatiskt stressyndrom kan vara följden av svåra livshändelser. Tvångsyndrom innehåller obehagliga tvångstankar och tvångshandlingar.
Egenvård
Beroende på hur stark din ångest är kan du skaffa dig redskap att hantera den. Vet du att du lider av ångest och har sökt hjälp tidigare behöver du inte alltid söka dig till sjukvården.
Skaffa dig kunskap
Läs till exempel om olika ångesttillstånd här på Vårdguiden.se. Ångest är en del av livet. Den varierar beroende på våra olika biologiska och psykologiska förutsättningar.
Respektera och reflektera över dina känslor. Det kan vara svårt att erkänna starka känslor för sig själv. Långt ifrån all ångest kan förklaras av livsstil och påfrestningar i livet, men försök ändå att analysera om det har hänt något i ditt liv som förklarar dina känslor av ångest.
Berätta om din ångest. Försök att sätt ord på dina känslor. Det är bra att berätta om ångesten för någon som du har förtroende för, till exempel en nära anhörig eller vän. Du ska inte dölja din ångest och absolut inte skämmas över den.
Undvik negativ stress
Negativ stress kan vara påfrestningar i en relation, ensamhet eller arbetet. Det kännetecknas ofta av vanmakt och olust. Ökad stress kan ge mer ångest. Du kan, så gott det går, försöka att undvika negativ stress. Får du ner stressnivån kan även ångesten minska. Det är viktigt att du inte håller dig borta från vardagliga aktiviteter som att arbeta, handla och träna, även om det kan ta emot. Risken är att du annars isolerar dig och får allt svårare ångest när du försöker återgå till normala vanor.
Sov ordentligt
Det är viktigt med sömn. Man får ofta sämre sömn av ångest, men om du lyckas sova ordentligt minskar den ofta. Du kan eventuellt ta hjälp av receptfria rogivande tabletter från apoteket.
Öva dig på att slappna av
Genom att träna avslappning kan du lära dig att bättre kontrollera ångesten och dämpa kroppsliga tecken som muskelspänning och huvudvärk. På apoteket kan du köpa CD-skivor med avslappningsövningar.
Rör på dig
Promenera eller hitta ett annat sätt att aktivera dig, gärna tillsammans med en god vän. Det gör att ångesten lättar.
Undvik alkohol
Många använder alkohol, det kan ge tillfällig lindring. Men ångesten kommer tillbaka, ofta värre än tidigare.
Dra ner på koffein och nikotin. Mycket kaffe och cigaretter (eller andra former av nikotin) kan i sig ge ångestsymtom och sömnsvårigheter.
Fråga om råd
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Hitta frågor och svar kan du leta upp din fråga eller ställa en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.
Sök vård
Om råden under Egenvård inte räcker och du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Har du akut behov av vård ska du söka psykiatrisk akutvård.
Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
För dig som vill veta mer – regionalt vårdprogram Ångestsyndrom
Du som vill läsa mer om ångestsjukdomar och hur man inom Stockholms läns landsting arbetar med utredning, diagnos och behandling, kan ta del av det regionala vårdprogrammet Ångestsyndrom.
Från Vårdguiden
Kommentarer
Trackback
