♥

Sista kortet är lagt. Spelet är slut. Schackmatt. Game over. The end. Finito. Gone baby gone. Jag trodde verkligen att det fanns spår av mänsklighet i dig, att du någonstans brydde dig om mig, att det du sa var äkta. Nu har jag fått inse att allting bara var lögner och att du aldrig någonsin brydde dig om mig eller ens hade planer på att finnas för mig. Jag vet inte varför men jag var väl underhållande, tidsfördriv, något att roa sig med för stunden. Har ingen jävla aning och snart orkar jag inte ens spekulera i det. Det är synd för jag gillade verkligen dig, det kommer ta ett tag att sluta med det också. Jag trodde på oss men jag har fått bita i det sura äpplet. Nu måste jag gå vidare. Det kommer ta sin tid, svida och göra ont. Men allt sånt här går över med tiden. Om 100 år vet jag inte vem du är, då har jag glömt dig, då har jag lärt mitt hjärta att förtränga.

Jag hoppas att du någonstans inser hur mycket du sårat mig genom att du fick en tillit som du inte ens förtjänade. Du fick delar av mig som du inte borde fått. Jag ångrar som fan att jag ens släppte in dig men nu är det för sent. Nu är det över. Nu är du borta. Nu måste jag vända blad och byta kapitel. Jag avskyr att du tar allt så lätt, att du inte lider så som jag gör, att du inte känner som jag känner, att du är likgiltig och iskall. Jag hatar att det är jag som mår dåligt, att det är jag som gav men inget fick och att det är jag som måste ta mig igenom allt. Åh, jag önskar att jag kunde få slå dig. Jag vill bara slå dig. Ge dig en fet jävla käftsmäll. Men jag vill inte röra vid dig, jag vill inte se dig, jag vill inte höra din röst, jag vill bara glömma. Jag vill förtränga. Jag vill inte.